onceinalife

Inatt har jag sovit sådär, haft mardrömmar om man nu får kalla dom det. Bli dumpad i sömnen, börjar kännas lite sjukt detta.. Jag vill inte säga att jag vill ta livet av mig för de vill jag inte och de är bara löjligt men skulle gärna öppna munnen köra ner armen i halsen och dra ut alla ledsna känslor och kasta dom långt åt H*lvete.

Vill gå vidare nu, vet de inte kommer släppa förens jag hämtat mina saker i luleå och flyttat in i växjö, fått börja skolan och får annat att tänka mig.

Jämförde mig lite med en i 40års åldern som skillt sig, mot sin vilja efter 10 - 12 års giftermål. Dom har det värre än mig, så är det.. Jag har det inte så jävla illa egentligen, har en familj som älskar mig, vänner, skolan går kanon, eget företag va kan man mer önska sig? Jo ett stillsamt liv där man vore lite mer hjärndöd än mig, har en förmåga att tänka, tänka alldeles för mycket och de är inte bra.. Varför inte ta dagen som den kommer? Vilken dröm..

Idag jobbar jag som vanligt, blir lunch med mor och far idag, sen i eftermiddag ska jag möta upp en kompis som spenderat ett halvår i vackra Paris över en fika därefter ska vi kika lite fotboll sen blir det hem och vila.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och försöka bli lite mer munter!

Ha en underbar dag allesammans!